torsdag 18 augusti 2011

Som smultron och mjölk

Emma:

Idag är det ett år sedan min stora kärlek gick ner på knä och friade. Jag stod där med en pelargon i näven, oförberedd men lycklig och jag visste precis vad jag skulle svara. Jag hade ju väntat på den här stunden! Jag var höggravid och hade en ovanligt bra dag – hade inte kräkts på hela dagen – när Bengt kom hem alldeles för sent från jobbet med en pelargon i handen. Min favoritpelargon för att vara exakt, Smultron och mjölk. En bra symbol för Bengt och mig, tycker jag, det röda står för vår kärlek och det vita för vår tillit till varandra.

Det är över tre år sedan vi träffades för första gången och det dröjde ett par månader innan vi gick på vår första dejt. Vi var lite trasiga båda två efter tidigare förhållanden, ändå gick det snabbt och snart blev vi oskiljaktiga.

Det var tidigt i förhållandet som vi började diskutera barn. Det var som om vi visste att vi var ämnade för varandra, att det var meningen att det skulle bli vi två. Jag har aldrig förr levt med en människa som är så okomplicerad och lätt att leva med. Våra diskussioner blir aldrig bråk, våra tvister kan alltid lösas. Och tillsammans blev vår kärlek den finaste varelse som finns. Lilla Alva.

Vår första Halloween


Vår första nyårsafton

Oslo 2009

Parga 09






April 2011

2 kommentarer:

  1. Ni ser ut att vara jättefina tillsammans. Visst är det härligt att träffa någon och allt känna bara så rätt. Helt underbart :)

    SvaraRadera
  2. Tack! Ja, visst är det härligt! /Emma

    SvaraRadera