Sjukstuga

Emma:

Alva har ont i halsen, gråter och gnäller, och får bara i sig glass och nyponsoppa. Stackars liten. Pappan fick ta VAB idag också eftersom jag kör en vända migrän. Hade så ont i huvudet i morse att jag grät, då gör det ont vill jag lova.

VFU och VAB

Emma:

Idag har Bengt och Alva haft en sjukdag, Alva är ordentligt förkyld och eftersom jag har haft min första VFU-dag fick Bengt stanna hemma med henne. Alva verkade helt fascinerad av det faktum att det var jag som åkte iväg och jobbade i morse, inte Bengt. "Mamma jobba" sa hon ungefär tusen gånger. Och när jag kom hem var hon världens pappigaste unge, det var nästan bara pappa som dög. Det känns bra att det får vara så också.

Min VFU kommer nog bli fantastiskt bra, även om jag måste gå hemifrån klockan sju på morgonen. Det blir tufft för mig när det är långa dagar. Jag är ju van vid att sova lunch och gå upp som tidigast vid sju. Men min handledare verkar sympatiskt, jag har haft tur och fått bra handledare varenda gång när jag varit ute på praktik. Det är viktigare än man tror: de är ju de som formar mig i yrkesrollen...

Nu ska jag försöka hålla mig vaken i åtminstone en timma till.

Vattenpölar!!

Emma:

När man har småbarn och hund måste man gå ut fast det regnar. Alva älskar när det regnar. Vattenpölar är typ det roligaste som finns. Och om någon undrar är det JÄTTESKOJIGT att titta på när ungen plaskar i vattenpölar. Verkligen.


- Posted using BlogPress from my iPhone

V 20 +6

Emma:
Imorgon går vi in i vecka 22. Lillebror är stark som attan och sparkarna känns tydligt på utsidan. Jag mår bra. Lite normal foglossning men inget som besvärar mig avsevärt. Sammandragningar får jag när jag försöker gå snabbt, så det blir inga raska promenader, men jag mår bra!
På måndag börjar jag på praktik på Lindsdalsskolan. Det ska bli fantastiskt intressant och roligt att få lära känna en ny skola, på min förra praktik kände jag mig hemma ganska snart och det hoppas jag att jag ska få uppleva igen.
Alva mår också bra. Hon har fått lite välbehövlig pappatid idag och det tror jag är den bästa medicinen mot mammagrisandet. Det är bra att jag inte finns hemma hela tiden, då accepterar hon Bengt på ett annat sätt även när jag kommer hem. Det är nog bra för henne att jag ska ut på VFU så hon och Bengt får lite tid för sig själva.

Mera mammagris

Emma:

Ja, vad gör man med världens största mammagris? Och varför blir det så här? Har vi gjort något fel? Brister det någonstans? Hur löser man det? Går det ens att lösa? Alva kan gråta förtvivlat i en halvtimma och kanske mer än så, bara för att det inte var mamma som kom in och tröstade när hon vaknade till på kvällen. Sen räcker det med att jag bara visar mig så slutar hon att gråta och somnar om på fem röda. Jag begriper inte varför det är så. Det har ju fungerat så bra hela sommaren när jag inte kunnat eller orkat finnas där för henne. Men så fort jag börjat må bättre kräver hon mer och mer av mig.

Nåväl. En dag kommer det kanske vara tvärtom, vem vet? Då kanske jag sitter och beklagar mig över det istället, att mamman aldrig duger och att det bara är pappa, pappa som gäller hela tiden. Det finns säkert någon slags kosmisk balans i det hela...

Mammagrisen

Emma:

Lämningarna på förskolan går allt sämre och sämre. I morse klängde Alva sig fast runt min hals och kramade mig hårt, hårt. Sedan grät hon när jag satte ner henne. När jag sen ska hämta henne är det bråttom hem. Det finns ingen tid till att stå och prata med pedagogerna. Kom mamma, kom mamma, kom mamma, tjatar Alva med lockande röst tills jag pratat färdigt. Det är helt omöjligt att få ur henne något vettigt om vad hon gjort så länge vi är där. Det är sen, efteråt, som vi kan prata om dagen. Och då är det en fördel om jag fått veta av pedagogerna vad hon gjort, annars förstår jag ingenting.

I eftermiddag ska vi till kolonin och sekatera buskar!

Mina vilda barn

Emma:

Jag hade ingen aning om att fosterrörelser kunde kännas så här! Denna graviditet känner jag skillnad på om han snurrar, sparkar eller sträcker på sig. Mest gör han allting, gärna på samma gång. Så fort jag sitter stilla kör han igång hela sitt register av rörelser och tröttnar inte i första taget. Idag har han sparkat sig igenom flera timmar tentaplugg och en hel spelfilm. Galet.

Alva ville inte gå till förskolan i morse. Varje morgon har hon en antingen större eller mindre strid med sina föräldrar angående påklädning. I morse tog hon tröjan jag tagit fram åt henne och dränkte den i hundvattenskålen i tron om att hon skulle slippa. Sen gick hon och hämtade en av mina tröjor i byrålådan och försökte ta på sig istället.

Men jag älskar att mina barn har så mycket vilja och energi. Det gör dem bättre rustade för en tuff och ibland osympatisk värld.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Vi har kul på kolonien!

Emma:

Äntligen har mormor och morfar fått sin kolonistuga. Vi hängde där halva dagen igår och idag var vi där igen. Alva älskar att springa runt i trädgården och plocka pinnar och stenar. Förvånansvärt nog har hon kunnat leka ganska självständigt ändå, och nöjt sig med att komma och visa de fina pinnarna och stenarna för oss. Stundtals. Vi pratar ju fortfarande om Alva, och självklart ska de vuxna aktiveras. Det vore ju dumt om folk sitter och ödslar bort sin tid på något så tråkigt som att prata. Livliga intellektuella diskussioner om kultur, religion och politik som gärna blossar upp hos familjen Näslund/Millerfelt undanbedes anser Alva och ser till att överösta oss tills diskussionen blir ogenomförbar.

Nåväl, vi ser fram emot att få njuta av mormors och morfars nya tillhåll, höst som vår. Vi hänger gärna där!

Rustade för vintern

Emma:
Den här gången var vi ute i god tid med införskaffandet av vinteroverall. Förra året gjorde vi ju misstaget att vänta för länge och när det var dags fanns det bara antingen billigt skräp eller dyra overaller kvar att köpa. Mellantingen var alla i fel storlek eller färg. Till sist fick vi tag på en rosa Reima för tusenlappen, och skorna lade vi nog sexhundra på.
Den här gången köpte jag overallen på 50% som jag hade som medlemsrabatt, vilket innebar att vi gick tag på rätt färg och rätt storlek för ringa trehundringen. Skorna köpte vi på utförsäljningen på Eurosko i somras för 170:-, som hade kostat 700:-. De såg ut att vara varma och sköna. Nu är det bara vantar kvar som behövs, sen kan vargavintern komma.
- Posted using BlogPress from my iPhone

Morgonmys

Emma:

I morse väcktes jag halv sju av lillebror som starkt ogillade att jag låg på rygg och sov. Jag vill minnas att Alva inte tyckte om det hon heller när hon låg i magen. Det känns väl trångt eller nåt. Nåväl, jag låg och vred mig för att hitta en ny skön sovställning för att kunna somna om, men när någon sådan inte infann sig gav jag upp och gick upp. Gjorde istället frukost på sängen till mina två älsklingar som låg kvar och snusade. Sen låg vi i sängen i över en timma och åt goda smörgåsar och läste Svenskan. Bättre start på dagen finns nog inte...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Grapefruktjuicejakt och fredagsnöjen

Emma:
Pluggfredag är det idag, jag sitter och går igenom gamla tentafrågor och svarar på dem inför salstentan vi har på lördag om två veckor. Lägenheten är städad och eftermiddagen ska ägnas till grapefruktjuicejakt. När man drick en liter om dagen kan man inte betala 25 spänn för ett paket, så vi ska kolla om vi kan hitta en butik som säljer för något mer resonabelt pris. Det finns ju inga återförsäljare av Eldorado här i stan, annars hittade vi ju på hemköp i Karlstad för 9:-/litern. Helt okej. Men vi kan ju inte åka till Nybro bara för att köpa juice? Eller?

Jag har även surfat runt lite och försökt hitta den bästa gravidförsäkringen. Visste ni att de flesta försäkringsbolag har en klausul där allt som sker under förlossningen och 24 h därefter inte går på försäkringen? Helt sjukt. Sen måste vi så småningom försäkra bebisen mot ad/hd och damp, för det är en livlig lillebror därinne. I tid och otid sparkar och snurrar bebisen runt inne i magen, han överraskar mig under föreläsningar, mitt i söndagsfilmen och väcker mig på natten när han tycker jag ligger för mycket på mage. Det är alldeles fantastiskt att han gör sig påmind, det fick jag ju inte riktigt uppleva när Alva låg i magen eftersom moderkakan låg i framvägg då. Nu ligger den i välplacerad i bakvägg. Alva var säkert också livlig, fast jag inte kände det riktigt. Dessutom höll hon sig till tider, runt tio på förmiddagen liksom runt tio på kvällen vaknade hon till och sparkade lite. Det gör inte lillebror.

I slutet av oktober kör barnmorskebesöken igång. Då får man springa i tid och otid till barnmorskan för att mäta och lyssna på hjärtat, samt få skäll för att man gått upp för mycket i vikt. Men vad kan jag göra åt det? Illamåendet har  börjat släppa helt nu, så jag behöver inte småäta så ofta, utan kan äta frukost, lunch, mellis och middag som normala människor. Dessutom äter jag inget godis, inga chips, inga kakor eller glass, så jag kan inte göra så mycket mer känner jag. Det är inget fel på min kost!

Men ikväll blir det nog något fredagsgott till middag. Tacos kanske?

Det går fort!

Emma:

Då försöker vi igen. Skriva ett inlägg alltså, och så håller vi tummarna för att ingenting ska förstöra mitt inlägg innan jag hunnit publicera det. Det blir ju så tråkigt annars.

Idag när jag hämtade Alva på förskolan hade hon bråttom hem. Jag hade tänkt stanna och prata lite med pedagogerna men Alva sprang och hämtade sina skor och ropade till mig att jag skulle komma. Sen vinkade hon hej då till alla.

Idag var en sån där dag då Alva verkar ha tagit ett steg framåt i sin utveckling. På hundpromenaden gick hon och pratade, gav mig stenar, pinnar och blommor. Hon sa "få" flera gånger när hon gav mig sakerna - mamma få pinne - och det har jag aldrig hört förut. När hon kommer hem från förskolan är hon både hungrig och törstig, idag försökte hon öppna kylskåpet själv. När yoghurten väl står på bordet försöker hon klättra upp i sin stol själv, och när det inte går ber hon om hjälp. Vad tiden går fort!

V. 19 +4 - it's a boy!!

Emma:

Jag skrev ett långt inlägg om dagens ultraljud och en liten rapport om hur graviditeten känns nu och så vidare. Naturligtvis försvann allt vid publiceringen. Jag har ingen som helst lust att skriva allt igen, så nu får det se ut så här. Ger er ett kort på grapefruktjuicen som just nu absolut är det godaste som finns, och tillägger att bebis i magen är en lillebror med normala mått. Det får räcka för idag.

Hemma och friska igen

Emma:

Passar på att blogga lite nu när pappan lägger liten. Vi kom hem från Karlstad igår, skönt med lite avkoppling efter en vecka full av vab och sjukdom. Alva körde ju en vända magsjuka, vilket inte alls var särskilt roligt. Det tog lång tid innan hon åt som vanligt igen, och sen när hon väl blivit frisk var vi tvungna att vänta två dagar till innan vi fick lämna henne på förskolan igen. Det är en fullt förståelig regel men jag har svårt att tänka mig att alla föräldrar följer det. Tyvärr.

Nåväl, Alva fick en härlig helg där hon fick leka loss med sina kusiner. Det är så härligt att se hur roligt hon tycker det är, det är tråkigt att det är så sällan de kan träffas.

Hemresan gick över förväntan, Alva var vaken nästan hela vägen men gnällde knappt någonting. Vi sjöng, pratade, gosade och tittade på omgivningen som susade förbi. När hon kom hem sprang hon runt och lekte med sina leksaker och kramade djuren, så hon kom inte till ro förrän vid halv tio. Vi fick väcka henne för att vi skulle hinna till förskolan i morse. Hon fick en yoghurt till frukost och jag förklarade för henne att när hon ätit upp yoghurten skulle hon gå till förskolan. Efter halva yoghurten sköt hon den ifrån sig "Inte ogu, Alva kola" och reste sig upp. Sötnosen.

Vi får hoppas att det fortsätter att gå så bra på förskolan i höst, jag ska göra min vfu i Lindsdal vilket innebär att jag kommer få åka buss en timma varje dag. Skäl mycket dyrbar tid från mig och min dotter och det kommer bli långa dagar på förskolan för henne. Inget att göra något åt tyvärr.


- Posted using BlogPress from my iPhone