Dagen i bilder

Emma:

Ibland kommer man ihåg kameran på utflykten. Och ibland har man tid att sitta och blogga på kvällen, i väntan på Desperate housewives medan lillpluttan ligger och snusar i sin säng. Hon har varit på så himla bra humör idag, så vi har haft jätteroligt. Jag vill inte byta ut min mammaledighet för någonting i världen!

Det är faktiskt pappan som matchat kläderna idag!

Roligaste leksakerna är de man inte får röra

Alva äter smörgås

Alva repar gräs

Utsikt mot Svinö

Goaste kaffet är det i solen

Cherry

Peija

Hundkäxen blommar för fullt

Hela gänget

Vagnhäng

I försommarens värme...

Emma:

Igår var vi på Skälby och träffade en liten, liten bebis, som Alva tyckte var mer intressant än alla får, tuppar och grisar tillsammans. Alva fikade leverpastejsmörgås som 12 000 måsar försökte sno, så fort vi öppnade burken smörgåsen låg i blev vi nästan attackerade av måsarna. Men stängde man burken stack de. Smarta fåglar, men inte särskilt trevliga. Inte på nära håll i alla fall. Jag uppskattar måsar när de flyger över havet och käkar fisk.

Jag blev faktiskt inte bebissugen när jag såg lilla Malte, bebisar i all ära men som det är nu applåderar jag Alvas självständighet och det lär nog dröja innan jag känner mig redo för en bebis igen. Det är så speciellt när jag äntligen kan sitta mitt emot Alva och prata, leka och läsa bok. Det blir ett annat samspel på något sätt. Plötsligt är det hon och jag, två människor, istället för en enhet. Ibland känns det som om vi är en och samma, Alva och jag, som om vi sitter ihop och inte är två olika personer. Undrar om det är så tvillingar känner också...

Nåväl, här kan jag inte sitta och filosofera hela dagen, det är 25 grader varmt ute och jag känner att jag vill ut och njuta av naturen istället för att sitta i korsdraget här hemma. Det blir kanske en lite tripp till badstranden med en termos kaffe och smörgås och vatten till Alva. Hon dricker vatten ur sportflaska numera. Fungerar hur bra som helst. Hon sätter inte i halsen lika lätt som när hon dricker ur glas, och nappflaska och pipmugg har hon inte riktigt fattat hur man dricker ur än.

Alva pratar

En morsdag rikare

Coolaste solisarna som Alva fick av moster

Emma:

Vissa dagar är lite extra härligt att vara mamma. Som den dagen då ens 7-månaders varit ute och plockat en stor bukett liljekonvaljer och stiger upp tidigt på morgonen för att göra frukost på sängen. Och på kvällen får man efterrätt till maten som man inte behövde laga själv. Allt är bara trevligt.

Det var tre generationer mammor som möttes i Västervik igår och firade tillsammans. Och de fyra generationerna är alla äldsta dottern. Det togs kort som ska in i Alvas album men inte in på bloggen, av flera anledningar. Främst för att ingen ska behöva oroa sig för att jag ska lägga ut kort på dem utan deras vetskap.

Ibland undrar jag hur länge jag kan blogga om Alva så här. Tar hon skada av det? Det är ju så mycket snack om att barnet får märken för livet för att man "outar" dem genom att blogga om dem. Jag kan inte begripa riktigt hur. När jag gjort det, om jag gör det, tar jag bort bloggen. Raderar den. Tills dess fortsätter jag att blogga.

Så här glad är man hos gammelmormor och
gammelmorfar

Hemma igen, Alva sitter och pratar

Alva har tagit sovmorgon. Idag ska vi förhoppningsvis gå till Skälby och träffa en liten, liten bebis. Om de har kryat på sig. Annars får det bli en långis med hundarna.

Pappan kom hem!

Emma:

Helt plötsligt har jag två armar fria och kan skriva blogginlägg fastän Alva är vaken och i skrivande stund lite gnällig. För det finns ett pappa som kan ta hand om henne och som vill ta hand om henne. Jag beundrar ensamstående, i synnerhet de som heltid behöver ta hand om en bebis på egen hand. Det är nog riktigt tufft. Jag tyckte det var tufft i alla fall, i synnerhet med två hundar som ska gå ut i tid och otid.

Alva börjar bli sig själv igen. Hon är den där pigga glada ungen som inte har långt till skratt och leenden. Det är en fantastisk unge vi har.

Fotbollsreseänka

Emma:

Jag behöver väl inte ens nämna att det är städat och klart här hemma? Och att bebis ligger och sover i sin säng?

Ikväll kommer pappan hem efter den alldeles för långa tvådagarsresan i Stockholm. Han är sannerligen efterlängtad, för även om dottern har skött sig exemplariskt och varit vid gott mod har mamman saknat honom. Alva har nog inte reflekterat så mycket över att han varit borta, men hon tittar efter honom. I synnerhet igår kväll när vi kom hem från mormor och morfar letade hon efter honom. Det var nog konstigt att det var kväll och pappan inte var hemma.

Helgen vi har framför oss är redan fullspäckad. Det ska inhandlas lite kläder på stan och den roliga mostern har lovat att bidra med ett par solglasögon till Alva. Det är dessutom båtmässa, så det skulle ju vara lite roligt att besöka den. I synnerhet nu när morfadern och mormodern är ägare till en båt (ähum... skepp). På söndagen är det morsdag och då kommer vi förhoppningsvis iväg till Västervik för att hälsa på min mormor och morfar. Då blir det tre generationer mammor på plats! Kanske ett kort på de fyra generationerna - samtliga är ju äldsta dottern, det är nog lite ovanligt!

Nu dusch, sen Maxi. It's Friday I'm in love!

Nu har det gått 7 månader...

Emma:
Idag blir Alva 7 månader gammal, och eftersom vi slog typ världsrekord i bilder (520 på en månad) så blir det väl lite extra många bilder idag! 

Den blomstertid nu kommer...

Emma:

Lillhjärtat har somnat i sin säng så jag har kört igång lite barnmatskok på spisen. En kastrull blåbärspuré, en kastrull kycklinggryta med örter och en kastrull gröna ärtor står och puttrar i skrivande stund. Det gick nämligen väldigt bra med maten igår, så jag har en teori om att Alva vill testa nya smaker och vill ha lite variation. Igår åt hon majs- och potatispuré med torsk i dillsås till lunch och katrinplommonpuré till efterrätt, leverpastejmacka och röda bär till mellis samt havregröt med mango-/päron- och äpplepuré till middag. Vi testar lite nytt och kör på lite renare smaker; att allt inte mixas ihop. Det ska nog gå bra. Men det finns inget som Alva tycker är så gott som smörgås, och igår när jag bredde leverpastej på gillades den också. Det känns lite bättre att ge henne bröd med något på, så hon får i sig lite näring också.

Vi är även ute och njuter så mycket som möjligt av vackra maj. Det är så mycket sommarblommor som kommit att jag misstänker att det inte finns något kvar till midsommar! I måndags plockade vi en bukett med hundkäx, mandelblom, liljekonvaljer, skogstjärna och gökört. Vi och vi - det var nog snarare jag som plockade blommor; Alva låg i vagnen, Bengt suckade för att vi var tvungna att stanna hela tiden och hundarna trampade ner blommorna.

Vi ser fram emot sommaren, även om Bengt måste jobba större delen av sitt sommarlov...

Barnskratt

,
Emma:

Det här med barnskratt…  Det har en märklig inverkan på psyket och välmåendet. Nu när jag fått barn förstår jag plötsligt filmen Monsters Inc där det visar sig att barnskratt ger mer energi än någonting annat.

För plötsligt sitter jag där i soffan och slår mig själv i huvudet med en PET-flaska, bara för att mitt barn garvar när jag gör det. Jag slår mig själv frenetiskt så blodvite uppstår (nåja, nästan) och Alva skrattar. Jag står och hoppar upp och ner, upp och ner, i en evighet och säger ”Buuuuuu”, bara för att Alva skrattar åt det. Jag pussar och pruttar Alva på halsen och magen till en oändlighet, bara för att mitt barn tycker det kittlas och skrattar.  Jag springer runt med mitt barn i bärselen tills ryggen kröks, bara för att min barn tycker det är skojigt.

Jag är en slav under mitt barn.

Inte nog med det, hela min vardag går ut på att mitt barn ska må bra. Jag blir förtvivlad när hon inte äter fast hon är hungrig, när hon inte sover fast hon är trött. Jag blir så frustrerad att jag nästan gråter bara för att det inte fungerar som det borde. Jag byter blöjor på henne, trots att hon hatar att ligga på skötbordet numera, jag byter kläder på henne för att hon ska vara ren och fin, trots att det är det värsta hon vet. Och jag mår dåligt av det. För hela min värld kretsar runt mitt barns välmående. Och hela mitt liv går ut på att ta hand om henne. Jag sätter mitt barn i första rummet, har inget eget liv, och det gör inget. För så länge mitt barn mår bra, då mår jag bra.

Alvabus

Landar efter helgen

Emma:

När måndagen sen kommer, då det är lugnt och skönt, och helgen är över, då får man stimma ner och ta tag i lägenheten som hunnit bli stökig och smutsig. Blommorna behöver vatten och Alva behöver rutiner. Igår ville hon inte somna förrän vid elva på kvällen... Fördelen med att det blir så sent är att det blir många timmar sammanhängande sömn. Ibland undrar jag om man inte gör sig själv en otjänst som börjar stimma om att det ska sovas för natten vid sju på kvällen. Alva vill ju uppenbarligen vara uppe till tio?

Till hösten var det tänkt att jag skulle börja plugga igen. Ska jag vara realistisk och utgå från hur det fungerar med Alva nu inser jag att det aldrig kommer gå. Det finns kanske tid till att plugga 2-3 timmar varje dag, och det finns inte ekonomi till att Bengt tar ut pappadagar samtidigt som jag skulle leva på CSN. Jag har ganska höga krav på mig själv och skulle förmodligen bara känna mig som en usel mamma OCH en usel student om jag gav mig på att göra båda delarna halvhjärtat. Ska man tänka realistiskt är det nog bättre att vänta med att börja plugga till nästa vår, då jag delvis kan börja med att läsa religion som inte kommer innebära så mycket föreläsningar utan mer sitta hemma och plugga. Dessutom kan vi skola in Alva på förskola i januari. Det är nog bättre så. Fast vi bestämmer inget än, vi tänker bara, så att vi har en B-plan om det inte skulle fungera med A-planen.

Alvas mat går sådär. Ibland går det, ibland går det inte alls. Hon älskar morot, banan och vitt bröd - vilket alla tre är stoppande - så vi måste kombinera det med katrinplommonpuré, vilket hon också tycker om, hela tiden för att magen ska fungera som den ska. Tur att hon gillar katrinplommon...

Gäster från Stockholm och Västervik!

Emma:

Det har varit en tuff helg, både med sorg och roligheter.

Alvas morbröder och enda kusin - so far - på moderns sida har varit och förgyllt det annars så lugna och fridfulla vardagslunket i Kalmar. Hårda ord har haglat, den ena har försökt överrösta den andre och det har grillats som sig bör när familjen Grillerfelt har sammankomst. Den enda som saknats är Louuudie, annars har vi varit fulltaliga - förutom DieselDoris som har kommit och gått lite som hon vill, hon brukar komma lite senare och det händer att hon vill ha mat då. Det är så roligt när både Stockholmare och Västervikare hälsar på!

Vi har gästat Gråborg och Alva bröt mot allemansrätten och plockade Syrén trots naturreservat, vilken hon sedan försökte förtära. Annars hann vi inte med så mycket, man äter lunch, fikar och sen är det dags för middag. Märkligt att det blir så.

Alva har varit på sitt allra soligaste samt allra sämsta humör. Hon har blivit väldigt mammig på sista tiden och det har blivit väldigt tufft och tärande på moderns ork och krafter. Men så är det väl ibland och vi får hoppas att det är en fas som kommer gå över ganska snart...

Vardagshjältar

Emma:

Jag har en gammal ungdomsvän som har gift sig med en annan ungdomsvän, vilka jag i nuläget inte har någon som helst kontakt med, men jag följer deras liv på deras blogg. Och deras kamp mot cancer. Jag tycker det är värt att uppmärksamma, värt att tänka efter, värt att bidra, göra vad man kan. Här är Linas blogg och här är en länk till cancerfonden om någon vill bidra med en slant.

Jag har en gammal barndomsvän, som jag inte heller har någon kontakt med i dagsläget, men jag följer även hennes kamp i hennes blogg. Det är fantastiskt vilka starka mammor det finns därute och jag imponeras av deras styrka och mod! Här är Katarinas blogg.

Det blir många filmer...

Emma:

Nuförtiden är hon inte bara söt utan gör även söta grejer, därför blir det många filmer. Här testar Alva lite nya ljud!

Liten blir större