En sommardag

Emma:

Jag var alldeles deprimert när sommaren var slut. Minns ni?

Jag fick tillbaka den. En dag. Eller egentligen ett par, men idag var det första dagen som jag kunde njuta av den. Efter den obligatoriska fredagsstädningen gav oss iväg till stranden, Alva, jag och hundarna. Alva ville inte sitta ner i vagnen, utan skulle stå hela tiden. Bara för att hon kan. Hela tiden skulle hon stila, när vi satt nere vid stranden skulle hon stå. Eller krypa runt. Helt överlycklig över att få krypa runt i gräs. Jag låg och njöt av solens värme, det känns som om vintern med sina minusgrader och krispiga mornar är långt, långt borta.

Alva somnade i vagnen på hemvägen, så nu ligger hon ute och sover, medan jag kikar på henne genom franska balkongen. Älskar franska balkonger! Begriper inte varför det inte finns sådana på varenda hus! Det känns som om man släpper in hela utomhus när man öppnar dörren till en fransk balkong(det var min inre Ernst Kirschteiger som kom på den där formuleringen).

Men det är ju alldeles märkligt vad man lever upp så fort det kommer lite sol och värme!?

Föräldraledighet

Emma:

Jag tänker vara tråkig. Jag tänker diskutera kvotering av föräldraförsäkring. Eller bara helt enkelt nämna att jag får ont i magen av bara tanken på att jag ska, som i många andra fall, omyndigförklaras av  staten. Nu, enligt förslaget, ska inte föräldrarna få lägga upp sin föräldraledighet hur de vill. Hemma hos oss, till exempel, skulle det aldrig fungera. Jag skulle till exempel tvingas jobba i sommar under sommarlovet, när Bengt har semester. Jag har två år kvar av mina studier, och under denna tidsperiod kan inte Bengt ta ut föräldraledighet för då skulle vi gå på knäna.

Förslaget skulle alltså, för många familjer, att i slutändan skulle kanske ingen kunna vara hemma med sitt barn. Barn skulle tvingas ut alldeles för tidigt i förskolan. Inte särskilt smidigt.

Dessutom finns det ju faktiskt dem som tycker om att vara hemma med sina barn. Om det funkar i familjen, om en vill vara hemma och den andra jobba, kan man inte få köra på det då? Varför ska staten gå in och bestämma vem som ska vara föräldraledig? Är det inte knapert som det är ekonomiskt när man har barn?

Jag kommer ta ut större delen av föräldraledigheten nu. Får vi fler barn kanske det blir Bengt som är hemma och han får ta mina dagar. Kan inte vi få göra så då?

En tenta senare...

På morgonen skrevs första och sista tentan för terminen. På eftermiddagen drog nästa kurs igång. Imorgon blir det ledigt, så den veckoliga städningen står på schemat samt lite fredagsmys på egen hand då fadern i familjen valt att fira helgen på annat håll. Men jag har laddat upp med film och fredagsgodis (FY! FY!), så det ska nog gå bra ändå.

Snart ska jag susa iväg och träffa min VFU-handledare. Det är alltid lika spännande och se vad det är för tjomme som ska vägleda en under fyra veckors tid. Härligt att få 2x6 km cykeltur varje dag också. Då slipper jag verkligen träffa min familj. Jag som knappt kan säga godnatt till Alva utan att grina!

Nattsömnen fungerar bättre och bättre för Alva, även om det är lite bakslag då och då. På kvällarna numera behöver vi sällan gå in till henne mer än en gång för att trösta. Hur nätterna är är svårt att veta. Bengt och jag hjälps åt, och vi lyckas sällan få klarhet i huruvida Alva har vaknat femton gånger eller inte alls under natten. Men idag är jag svintrött, så vi kan väl konstatera att natten inte var så bra. Eller så beror det på att jag varit vaken sedan halv fem, då Alva ansåg att morgonen var kommen.

Att se världen i nya ögon

Plötsligt blir man överförtjust när en kråka kommer i närheten ute på hundpromenaden. "Titta, en kråka! Kraaaa, kraaa!", säger man och kraxar inlevelsefullt. Det blir spontana applåder om kråkan får för sig att ge en liten flyguppvisning. Man stannar under ett träd, och tittar upp, fascinerad över det färgglada lövverket som prasslar i vinden. Häpnar över att det sträcker sig långt upp i himlen. Blir man utskälld av en hund stannar man helt plötsligt, istället för att skynda vidare, och tittar på hunden. Härmar den lite. Kör en traktor eller grävmaskin förbi är lyckan total. "Titta, en traktor! Brum, brum" säger man exalterat och pekar.

För plötsligt upptäcker man allt igen. Man ser allt genom sitt barns ögon. Man ser hur vackert blå himlen är och hur fascinerande världen är. Jag uppskattar skönheten i världen, ser världen ur ett nytt perspektiv, ur nya ögon. Ingenting är längre självklart..

Redan tisdag?

Det är helt sjukt vad tiden går. Sist jag reflekterade över vilken dag det var, var det också tisdag. Typiskt att jag ska stanna upp just på tisdagen och notera att det är just tisdag. Så återigen, hur piffar man upp tisdagar? Jag betalade räkningarna nu klockan sju på morgonen, det skapar knappast någon feststämning. Dessutom har jag seminarium idag, typ det tolfte sen jag började plugga, så man tycker inte det är något anmärkningsvärt längre.

Vi cyklade till Ikea i söndags, förresten. Tidigt, så tidigt att vi kunde käka frulle på Ikea. Det var en höjdare, nu när det  börjat bli lite dyrare med den vanliga köttbulleportionen. Vi fick hur mycket som helst för 40:-. Alva käkade makaroner och kalvfrikadeller, sen gick hon loss i lekhörnan. Hon är så social, lillfröken!

Och står gör hon nu. Stadigt börjar det bli, och hon vevar och vinkar med armar och händer i exaltering över den nya kunskapen. Knäppunge!

Elva månader

Emma:

Grattis Alva! En månad kvar, sen är du året! Det har hänt mycket den här månaden; Alva har förfinat sin krypfärdighet, hon vill äta allt själv, hon går med gåvagn, står utan stöd och lär sig nya ord.

Välkommen höst!

Emma:

Igår var det höstdagjämningen och Oktober ligger och lurar runt knuten. Jag hann knappt uppfatta att det varit september. Men vi är redo för hösten. Idag var vi och köpte en barnsadel till cykeln, som monterades och vi tog en cykeltur. Alva var smått road, men lite skeptisk. Sen köpte vi lite blommor till blomlådan på franska, lite ljung och annat snyggt, samt några pumpor. Höstigt och mysigt. Jag plockade även ner alla tomater och tog in dem, så de kan få mogna inomhus, för utomhus händer inte mycket just nu. Det blev en stor skål full med härliga körsbärstomater. Gott! På Maxi hittade vi även Mamma Mu för 29:- kronor, perfekt för ruskiga höstkvällar...

Kom du höst!

Skeptisk, men glad

Blomlådan utifrån

Blomlådan inifrån

Massor av tomater

Mamma  Mu

One step for mankind...

Emma:

Jodå, igår kom det, första steget.

Hon brukar resa sig, stå ett tag och vifta och vinka med händerna, som för att visa att hon inte håller sig i. Hon kan stå längre och längre stunder, och oftast sätter hon sig ned med avsikt, sällan trillar hon. Igår tog hon ett kliv fram. Jag backade lite och lockade på henne för att få fler steg, men då satte hon sig ned och gnällde. Men det är på gång nu! Liten tjej blir större...

Finfredag idag. Jag har heldag i skolan och kommer förmodligen inte hem förrän halv sex. Nu är det bara en vecka kvar innan min VFU. Själva VFU:n ska bli rolig, men det ska inte bli lika kul att vara borta långa, långa dagar från Alva. Bengt är stormförtjust, för detta innebär att han bara kommer jobba tredagars-vecka. Han ska vara hemma måndagar och fredagar. Dessutom har han sovmorgon på tisdagar och slutar tidigt på torsdagar. Så för Alvas del kommer det att lösa sig. Och för pappans del. Men för mammans del känns det alldeles, alldeles fruktansvärt.

Fyra veckor VFU. Jag kommer jobba på hennes födelsedag.

Nu ska jag ta tag i fredagen. Fredagsstädningen gjorde jag igår, men det har hunnit bli lite stökigt, och på fredagen ska vi ha fredagsfint.

Alva...

• kan numera smacka med tungan
• begränsar inte gåendet till gåvagn, utan diverse möbler såsom stolar kan användas för förflyttning
• tar gärna upp telefonen till örat och säger "memma"
• älskar att äta själv, ogillar att bli matad
• är helt galen i äpplen, man får smyga med det när man äter det
• luktar på skor och grinar illa
• älskar grävmaskiner
• kan morra som en hund
• älskar att läsa Max kaka, då morrar hon som hunden och pekar med pekfingret precis som Max mamma
• gör smackljud med läpparna när hon pussas
• tycker inte alls det är kul att bara krypa längre
• titt-ut är fortfarande en av favoritlekarna
• kan säga "kra-kra" precis som kråkorna, förvillande likt när hon säger "kaa-kaa" eller "kla-kla" om katten
• ryser när man killar henne på ryggen

Fast nu har hon sovit ganska dåligt om nätterna den senaste veckan, så nu har mamman och pappan önskemål om att lillfröken kan komma till ro när hon sover...

Återigen tisdag

Emma:

Jag måste göra något åt den där meningslöshetsstämpeln jag satt på tisdagar. Vad kan man göra för speciellt på tisdagar så dagen blir  lite mysigare, lite trevligare och lite bättre? Jag har en heldag i skolan och Bengt har föräldramöte ikväll och kommer inte hem förrän Alva har lagt sig.

Alva och jag hade det jättemysigt på vår mor- och dotterdag igår. Alva tyckte vi skulle spendera mesta av tiden med att åka runt på sin Nalle Puh-bil, så det gjorde hon. Jag krökte ryggen och sprang runt, runt, runt i lägenheten puttandes på lillfröken. Det ska bli såååå skönt när hon kan ge den fart själv. Annars är hon ganska bra på att gå med den, även om lära-gå-vagnen är lite lämpligare för ändamålet då den går att reglera farten på.

Alva börjar få koll på vad hon får göra och inte göra. När man säger nej till henne tittar hon på en och skakar stödjande på huvudet, som för att visa att hon visste om att hon inte fick göra så, och att hon faktiskt inte tänkt göra det heller.

Visste ni att vi har världens sötaste, underbaraste dotter som förgyller varenda sekund av mitt liv?