Emma:
Jo, så det blir väl inte så mycket bloggande helt plötsligt, för av någon anledning finns det inte riktigt tid till det längre. Inga kort blir det heller, för det händer inte så mycket. Vardagen är här, stoj och skoj har tagit uppehåll och jag tillbringar dagarna med att bli knäpp på pedagoger. Jag har svårt att begripa att jag i mina föreläsares ögon bara är en liten okunnig student vars åsikter är värda vatten. Ve och fasa!! om man råkar kritisera eller uppmärksamma några brister i lärorna. Då vill de helst ta sina pekpinnar de brutit mitt itu för sina principers skull och slå mig på fingrarna. En dag kommer jag nog lära mig att knipa och hålla mina åsikter för mig själv!
Varje gång Bengt åker i väg påminns jag om de stackars ensamstående föräldrarna som inte har någon att få hjälp av. Det är inte lätt. Och jag hade till på köpet ett seminarium i dag som jag i min lilla värld inbillade mig att jag var tvungen att plugga till. Jag hade helt glömt att jag pluggade på dagis!
Alva accepterar så duktigt att jag är borta ibland, fast sen när jag kommer hem är hon som en klisterlapp och ska bara kramas, gosa och hänga i famnen. Men det gör inget, det är bara mysigt. Det finns inget underbarare än att få sin dotters arm runt nacken och en stor blöt puss i ansiktet!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar