Den här helgen har varit extrem. Alva ska bara stå och stå - utan stöd förstås - och gå och gå, med stöd, förstås. Man kan inte längre sitta och ner och ta det lugnt, för hela tiden måste man hjälpa Alva när hon har fastnat i någonting med gåvagnen eller Nalle Puh-bilen. Och när hon inte gör detta tränar hon på att stå upp. Det är så sött när hon försöker hålla balansen, armarna är höjda i axelhöjd och hon står och vevar med dem tills hon sätter sig. Sen upp igen, för att stå i några sekunder till.
Snart går hon utan stöd. Snart klättrar hon överallt. Snart har vi inte en lugn stund här hemma.
Idag har jag och Alva en "mor- och dotterdag". Jag ska lägga all min tid på Alva, och ingen tid på mig själv. Det behöver hon!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar