Ibland stannar man upp och inser vilka fantastiska människor det finns här i världen, och hur mycket godhet det finns.
Jag pratar inte bara om min fantastiska sambo som klivit upp ett steg och gör ännu mer här hemma. Under tiden jag sitter och pluggar går han med hundar, diskar, städar, tar hand om Alva och fixar och gör fint här hemma.
Jag pratar inte heller bara om min pappa som ställer upp i ur och skur och hjälper oss med Alva. Hon skiner upp som en sol när han kommer, för då vet hon att hon ska få ett ordentlig lekstund med någon som har tid till BARA henne.
Utan jag talar även om min klasskompis som ställde upp och skrev och lämnade in gruppuppgiften igår. Hon gjorde ett jättejobb genom att sammanställa vår lite flummiga och abstrakta diskussion till ett vettigt dokument som föreläsaren definitivt kommer att godkänna.
Jag talar också om att det låg ett litet paket på dörrmattan igår. Små söta sockor till Alva som fina Cilla har stickat och skickat. De kommer värma Alvas små fossingar i vinter.
Jag talar även om att det står en diskmaskin på vårt köksbord. En bänkdiskmaskin (något annat får inte plats i vårt underdimensionerade kök). Handdiskande dagar är snart över...
Hoppas nu att sockorna passar :) Kram!
SvaraRadera