Jodå, igår kom det, första steget.
Hon brukar resa sig, stå ett tag och vifta och vinka med händerna, som för att visa att hon inte håller sig i. Hon kan stå längre och längre stunder, och oftast sätter hon sig ned med avsikt, sällan trillar hon. Igår tog hon ett kliv fram. Jag backade lite och lockade på henne för att få fler steg, men då satte hon sig ned och gnällde. Men det är på gång nu! Liten tjej blir större...
Finfredag idag. Jag har heldag i skolan och kommer förmodligen inte hem förrän halv sex. Nu är det bara en vecka kvar innan min VFU. Själva VFU:n ska bli rolig, men det ska inte bli lika kul att vara borta långa, långa dagar från Alva. Bengt är stormförtjust, för detta innebär att han bara kommer jobba tredagars-vecka. Han ska vara hemma måndagar och fredagar. Dessutom har han sovmorgon på tisdagar och slutar tidigt på torsdagar. Så för Alvas del kommer det att lösa sig. Och för pappans del. Men för mammans del känns det alldeles, alldeles fruktansvärt.
Fyra veckor VFU. Jag kommer jobba på hennes födelsedag.
Nu ska jag ta tag i fredagen. Fredagsstädningen gjorde jag igår, men det har hunnit bli lite stökigt, och på fredagen ska vi ha fredagsfint.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar