Igår var vi på Skälby och träffade en liten, liten bebis, som Alva tyckte var mer intressant än alla får, tuppar och grisar tillsammans. Alva fikade leverpastejsmörgås som 12 000 måsar försökte sno, så fort vi öppnade burken smörgåsen låg i blev vi nästan attackerade av måsarna. Men stängde man burken stack de. Smarta fåglar, men inte särskilt trevliga. Inte på nära håll i alla fall. Jag uppskattar måsar när de flyger över havet och käkar fisk.
Jag blev faktiskt inte bebissugen när jag såg lilla Malte, bebisar i all ära men som det är nu applåderar jag Alvas självständighet och det lär nog dröja innan jag känner mig redo för en bebis igen. Det är så speciellt när jag äntligen kan sitta mitt emot Alva och prata, leka och läsa bok. Det blir ett annat samspel på något sätt. Plötsligt är det hon och jag, två människor, istället för en enhet. Ibland känns det som om vi är en och samma, Alva och jag, som om vi sitter ihop och inte är två olika personer. Undrar om det är så tvillingar känner också...
Nåväl, här kan jag inte sitta och filosofera hela dagen, det är 25 grader varmt ute och jag känner att jag vill ut och njuta av naturen istället för att sitta i korsdraget här hemma. Det blir kanske en lite tripp till badstranden med en termos kaffe och smörgås och vatten till Alva. Hon dricker vatten ur sportflaska numera. Fungerar hur bra som helst. Hon sätter inte i halsen lika lätt som när hon dricker ur glas, och nappflaska och pipmugg har hon inte riktigt fattat hur man dricker ur än.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar