Emma
Igår vaknade Alva och insåg att hon har en hel del att säga världen, så ända sedan dess har hon pratat. Och pratat. Och pratat. Hon har kommit på ett helt nytt vokabulär som hon testar. Det går inte att begripa någonting av det hon säger, men själv verkar hon tro att hon gör sig fullt förstådd. Hon tittar in djupt i våra och säger "Bläääblubb äuje äääaaauuu buu", gärna med tummen och pekfingret i munnen och tungan utanför. Det kom så plötsligt allting, som om hon verkligen funderat och formulerat orden i flera veckor och sen drar alltihop för oss - ingen successiv utveckling här inte!
En annan helt fantastisk grej som hänt i Alvas liv är hennes fötter. Det är ju ett par veckor sedan hon fick syn på dem, men nu har hon även klurat ut hur hon ska få tag i dem. Så favoritsysselsättningen just nu är att ligga på rygg, hålla i fötterna och säga "blubb blubb blubb".
Och hennes mor och far är gränslöst imponerande. Alva är ju den första bebisen i världen som kan göra allt det här....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar