fredag 25 januari 2013

Tiden försvinner




Emma:

Det där med tid och liten bebis är ju helt magiskt. Jag har glömt bort hur svårt det är att bedöma hur lång tid allting som har med bebisar att göra tar. Det är stört omöjligt. I morse planerade jag in matning av bebis på en timme. Jovisst, fröken tidsoptimist, lilla Olle blir inte mätt på en timme, han behövde två timmar. Minst. Vi kom en kvart för sent till BB. 4130 vägde han, vi blev tillsagda att vi ska fortsätta ge honom ersättning. Och det går åt, ikväll har han ätit nästan konstant. Nåja, det kommer väl igång så småningom. Det är ju en stor bebis, det är klart stackarn behöver mat!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar