onsdag 16 januari 2013

Nu kastar jag in handduken!

Emma:

Nja, inte helt, men jag skippar faktiskt dagens föreläsning. Jag orkar helt enkelt inte gå dit och sitta i skolbänken i fem timmar. Jag har skickat in den ena examinationsuppgiften och hoppas på att jag får tillgång till den andra examinationsuppgiften senast i morgon, så jag kan skriva den till på lördag. Sen är terminen slut. Nästa termin börjar på måndag. Tror inte jag kan komma då, för då ska jag föda barn, men jag ska försöka närvara på första seminariet veckan därpå.

Jag är tjock och otymplig, det blir värre och värre för varje dag som går. På nätterna drömmer jag att bebis är på gång och blir lika besviken varje gång jag vaknar och inser att det inte är sant. På sätt och vis är jag ju glad om det inte blir ett akutsnitt, samtidigt vill man ju få ut den här stora klumpen till bebis och få lite avlastning i bärandet. Igår var han så stillsam därinne att jag blev lite orolig. Han svarade bara på mina buffar, men annars var han lugn och stilla. Hoppas det är lite mer fart i honom idag så jag slipper gå och bekymra mig om att han inte mår riktigt bra därinne.

Det går magsjuka på förskolan igen, så Alva får vara hemma. Vi kan inte riskera att någon av oss insjuknar i det nu inför förlossningen. Vi behöver vara friska och krya, så att inget kommer i vägen för lillebrors nedkomst. Imorgon ska vi på inskrivning och på måndag halv sju på morgonen ska vi vara på sjukhuset för förberedelserna inför operationen. När själva operationen blir av beror väl på om det finns fler operationer med högre prio än min. Det känns stort och konstigt allting, som om det är svårt att tänka bortom kejsarsnittet och vad som kommer att hända efter det. Och då har vi ändå varit med om det förut och vet ungefär vad som väntar. Förutom att det kommer en lillebror och inte en Alva den här gången. Men det är klart man oroar sig lite för hur det ska gå, man oroar sig för att bebis andning inte ska komma igång som det ska eller att det ska uppstå andra komplikationer. Den jag oroar mig för minst är mig själv. Jag reder mig nog...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar