Framsteg

Bengt.

Ja, visst är det underbart när lillan gör olika framsteg.
Jag har nu varit med om flera på bara någon vecka.
Jag blev som sagt var sjuk i onsdags, och har sedan dess varit hemma. Som tur var så var det en ganska kortvarig sjukdom, men ack så jobbig.

I tisdags så försökte vi mata lillan med flaska. Sambo har fyllt vartenda iskubstillverkningsformar som finnes i lägenheten med härligt tjock mjölk. Vi måste köpa fler...
Och i tisdags så tinade jag upp tre bitar och satte mig i sängen med Alva i knät, medan Emma gick kvällspromenaden med hundarna.
Det var en helt sjuk känsla att faktiskt få mata vårt barn själv.
Detta innebär ju en massa olika saker. Bland annat att Emma nu kommer få mer egentid, och att jag kan hjälpa till mer.
Men vilken underbar känsla det var...

Idag satt jag och lekte lite med Alva i soffan. Vi hade satt upp babysittern i soffan hos oss. Vi bruka gunga den lite så Alva blir lite extra nöjd. Nu var hon redan på topp, så jag började gunga babysittern lite extra. Mer och mer och mer och mer... Det blev lite som att åka bergochdalbana för henne.
DÅ!!! kom det allt ett litet skratt från den underbart jublande lilla tös som sitter i babysittern. Detta sker igen, och igen, när jag fortsätter att tok-gunga den lilla bebisen.
Tveklöst, det är ett litet skratt.
Jag och mamman vill bara ha mer och mer av denna vara, men istället får vi en kaskad av kräk.
Nu sover hon som en stock...
Det var roligt... ;-)