Med allt gott i en utvecklingsfas kommer också en baksida av myntet. Sedan Alva lärde sig gå i lördags har det blivit strul med hennes sömn, dagtid som nattetid. Hon är orolig, vill sitta som ett plåster på mamman och pappan hela tiden. Däremellan går hon. Och trillar. Och gråter. Och går lite till. Bengt räknade upp till 21 steg i rad idag, så hon håller verkligen på att förfina sin kunskap. Fantastiska unge!
Det har inte undgått någon av mina tillfälliga arbetskamrat att min dotter lärt sig gå, minsann. Jag har fått in de mest otippade samtalsämnen på att Alva tagit sina första steg. "Hur har helgen varit?" - Jo, Alva tog sina första steg!! Men de har nog överseende med mig. Jag är ju förstagångsmorsa, då är man väl lite extra stolt.
Alva och Bengt har varit på öppnis, Måsen, idag igen. Det är roligt att höra om hur social Alva är, jag tror hon kommer klara sig alldeles utmärkt när förskolan kör igång. Det är nog bra träning för henne att få komma till öppna någon gång i veckan, så själva miljön och konceptet blir bekant för henne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar