Jag längtar...

Emma:

Det är svårt att förstå hur det är att kräkas genom hela graviditeten. Min omgivning är oerhört medkännande och förstående, men jag vet att det är omöjligt att tänka sig vad det är som jag går igenom. Denna eviga kamp mot illamåendet och kräkningar... Vissa dagar är precis som om jag skulle ha maginfluensa, andra dagar är jag nästan helt frisk och dagarna däremellan är som konstant sjösjuka. Jag känner ett fantastiskt stöd från alla som finns omkring mig, och det är obetalbart!

Jag har inte riktigt förstått att det inte kommer vara så här resten av mitt liv, att jag inte kommer må så här dåligt för alltid. Jag blir lika glad varje gång jag inser att det finns ett slut på det; det kommer komma en tid då jag inte längre behöver kämpa mot illamåendet. Och jag längtar dit... Jag längtar efter att kunna äta och dricka det jag är sugen på, längtar efter att få känna riktigt hunger- och mättnadskänslor. Just nu fungerar inte det riktigt, eftersom det är för sent om jag hinner bli hungrig, och då kräks jag istället. Jag längtar dessutom så otroligt mycket efter att få träna eller i alla fall kunna röra på mig. Den där endorfinkicken man får när man har varit ute och sprungit eller tränat ett hårt träningspass... men hyperemesisen gör mig helt orkeslös, och graviditeten tillåter knappast heller några hårda träningspass...

Jag längtar efter att kunna gå långa härliga promenader igen. Eller få ligga sked med min älskling (han hamnar så långt bort på andra sidan magen, så jag kan inte hålla om honom ordentligt). Jag saknar spontaniteten i mitt liv, att kunna träffa vänner utan att behöva planera in det flera dagar innan, och utan att tvingas medicinera för att klara några timmar socialt liv. Jag längtar efter att få shoppa snygga kläder och fixa till sig själv och sitt utseende. Just nu känner jag mig bara ful, hur jag än gör.

Jag saknar kvällspromenaderna med hundarna. Just nu mår jag så himla dåligt på kvällarna att jag aldrig kan följa med på sista promenaden. Jag saknar verkligen den friska kvällslukten och avslappningen innan man kryper ner i en varm säng.

Jag längtar efter en stor fet kaffe latte...

Jag längtar efter att få leva igen...