När det inte riktigt blir som man tänkt sig...

Emma:

Idag skulle vi åka till Karlstad, vilket föranleds av timmar av förberedelser. Vi byter från vinterdäck till sommardäcck, packar väskorna, tvättar bilen in- och utvändigt, gör matsäck, fixar lyset på bilen så att alla lampor lyser, går upp tidigt på morgonen, matar bebis, packar in hundar, packning, bebis och oss, tankar bilen.... och ähum, det låter lite skumt när vi svänger. Så vi åker till Ali som bytte däck (hjul) åt oss igår och frågar vad det kan vara.

Fjädern i höger framvagnsfjädringen har gått av och hänger på hjulhuset. Inte särskilt bra. Vi bör inte åka en meter till med bilen. Däcksnubbarna målar upp en härlig bild framför oss hur det kunnat sluta om det hänt på motorvägen i hundra knyck och att fjädern gått in i hjulet istället. Det hade tagit tvärstopp.

Vi är glada att vi lever.

Så ut med packning, hundar, bebis och matsäck och traska kilometern hem. Som två små barn som precis blivit snuvade på lördagsgodiset. Chockade och besvikna med tårarna hägrandes under ögonlocken.

Men Ali fixar. Han fixar fram en fjäder åt oss och en snubbe som kan byta den för en billig penning. Vid femtiden bör vår finfina bil ligga på vägarna mot Karlstad igen. Åtta timmar senare än vad vi tänkt oss, men tack vare snälla svärisar och däcksnubbar kommer vi förhoppningsvis komma iväg.

Och så hejar vi lite ytterligare på kusinen i magen...