Emma:
Det är ganska kallt inomhus också, tur att vi har en öppen spis så man kan mysa framför en eld kalla kvällar som denna. Vi har förberett oss inför morgondagens adventsfrukost, vilken kan vara världens mysigaste tradition. Vi tänder en brasa, äter extra god frukost, tänder ännu ett ljus i adventsljusstaken och bara myser. Imorgon ska vi bege oss tvärs över gatan och köpa julgran. Eller julegran, som Alva säger.
Idag var vi även i domkyrkan pch tittade på kröning av Kalmars lucia. Alva inledde med att göra sig hörd. Hon ville inte alls sitta med mig utan tyckte hon skulle få springa i mittgången. När jag fångade upp henne ändå skrek hon för kung och fosterland. Prästen fick lite problem att göra sig hörd varför han lade till i sin välkomsthälsning att även barn är välkomna. Folk skrattade och jag var redo att sälja ungen till första bästa förbipasserande. Vi mutade henne med ett paket russin och då torkade hon sina tårar. Resten av luciafirandet var hon nöjd, även om hon var tvungen att kommentera allt så att halva församlingen hörde. När de släckte ner till exempel hör man Alva: "oj vad mörkt det blev" eller "släckte lampan". Eller så uppmanade hon sin mor och far att sjunga med.
Luciakröningen var för övrigt otroligt vacker, stundtals var det svårt för en gravid kvinna att hålla tårarna borta.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar