Emma:
Alvas personlighet utvecklas hela tiden, och hon börjar mer och mer bli en liten människa med dess egenheter. Hon är fortfarande en mycket bestämd dam som vet vad hon vill och ser till att det händer. Annars blir hon jättearg. Igår när Bea och jag satt och skrev uppsats var Alva så arg och frustrerad att hon skrek högt rakt ut och slog med handen i bordet så att det flög kritor åt alla håll. Jag har aldrig sett henne så, inte att hon är arg och nästan morrar. Bea och jag fick ge upp för dagen och på eftermiddagen följde Alva och jag med mormor och morfar till Blomsterlandet istället. De brukar ha så fint julpynt och pyssel där. Vi köpte lite smått och gott, lite fint till julgranen och till julgruppen jag alltid brukar göra. I år fick det bli en liten julgrupp i miniformat, eftersom det är svårt att placera ut en stor där inte Alva kommer åt. Hon älskar julpynt nämligen och kastar sig över det så fort hon kommer åt. I hennes rum har vi hängt en ängel i fönstret som hon är mäkta förtjust över. "Ä den" säger hon och pekar på den.
Idag kom morfar och hjälpte till som barnvakt när jag och Bea var på handledningssamtal i skolan. Alva var i sitt esse när jag kom hem och sprang förtjust runt i lägenheten. Det är spännande att ha besök, uppenbarligen. Ovärderligt att ha den hjälpen från en morfar som kan vara tillgänglig även på dagtid. Och mormor som kommer och hämtar Alva när hon har slutat på jobbet. Guld värt!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar