måndag 5 november 2012

Vecka 27 +3

Emma:

Nu börjar lillebror få det trångt därinne. Han har inte alls samma kraft i sparkarna (skööööönt) och verkar mest snurra runt och göra volter. Ibland lyckas han väl dock få in ett par välriktade sparkar, och då gör det ont som attan... Jag har påbörjat nedtrappning av medicinerna, är inne på dag 3 av 14, vilket innebär att jag tar en ondansetron mindre varje dag. Ondansetronet är det som riskerar att skada fostret (de vet inte riktigt eftersom det inte finns så mycket forskning på det). Nedtrappningen går än så länge bättre än väntat, peppar, peppar, och förhoppningsvis kan jag slippa medicinerna snart. I övrigt har jag bara lindriga foglossningar och en olindrig gravidtäppa. Det är nässpray som gäller 24/7. Inget att klaga på, med andra ord.

Alva, vår lilla två-åring, kör en vända trots. Inte oväntat kanske, och den är inte helt okontrollerad. Ibland blir hon så ledsen och upprörd att mammahjärtat håller på att gå sönder. Häromkvällen när hon inte ville gå och lägga sig satt hon på armstödet på soffan och puttade trotsigt på två stora ljusstakar som står där. Hon snyftade högljutt efter att blivit tvingad att byta blöja, ta på sig pyjamas och borsta tänderna. Jag försökte prata med henne, lugnt och sansat, bara för att hon skulle förstå att vi brydde oss om henne och lyssnade på henne. "Alva ledsen!" svarade hon argt och uttrycksfullt på mitt lirkande, som om hon vädjade till att mamma och pappa skulle begripa hur jobbigt hon upplevde det. Annars är Alva väldigt glad och positiv. Den mesta av trotsen ligger runt på- och avklädning av både ytter- och innekläder. Ibland vägrar hon komma till matbordet och äta när vi ropar, men hittills har hon alltid kommit och ätit så småningom. Jag tycker det är viktigt att det inte blir för mycket bråk runt maten, att hon inte ska uppleva att matvägran är ett sätt att göra mamma och pappa upprörda. 

Nu kör min VFU igång igen, och jag har tenta på lördag, så ännu en tuff vecka väntar. Sen kommer det lugna ner sig lite, när jag inte har så mycket att stressa över. Det kommer finnas gott om tid till planering av lektioner, och det ska bli riktigt roligt att få köra igång på allvar med undervisning, om så bara för sex veckor...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar