Bengt:
Så var dagen här då jag skulle skriva vad som förhoppningsvis skulle bli mitt livs sista tenta.
Efter ett par dagars förberedelser, då Emma fått ta hand om Alva mer eller mindre hela dagarna, så är den nu gjord. Det kändes som att det kan ha varit mitt livs sista tenta, fast man vet ju aldrig.
Det var ju trots allt 6 år sedan jag läste den här kursen, och man har ju inte riktigt plugg-hjärnan kvar...
2timmar skrev jag, och så länge har jag nog aldrig suttit.
Ja, ja... Nu är det bara att vänta och se...
Igår hade Emma föreläsning, och vår lilla dotter lämnades i pappans vård. Vi lekte och lekte och lekte... Hon har lite svårt att leka själv, utan mamma och (enligt Alva) mamma ska alltid vara med och leka. Kanske någonting att jobba på...
Alva är nu inte så liten längre. Hon pratar och pratar och pratar. Svarar på frågor och berättar vad hon vill. Även när man gör det lite svårare för henne, genom att fråga med en negation, så kopplar hon och svarar helt rätt.
Igår smet hon in på sitt rum när hon blev trött. Jag väntade kvar lite längre och gick sedan in. Då ligger skitungen och sover i sin säng.
Det var länge sedan jag var så stolt över lillan...
Här kommer en liten video från i morse, då hon upptäcker att det ligger små påskägg i det stora påskägget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar