Tålamod...

Bengt:

Mycket har hänt sedan mitt senaste inlägg.
Jag jobbar för fullt, men är glad över att få vara kvar i stan nu när situationen är som den är.
Vår föräldragrupp har startat, och hon som håller i den är även vår barnmorska. Hon berättade för oss att föräldragruppen egentligen är till för oss att skaffa kontakter, mer än att faktiskt lära oss någonting. Men det känns lite tillknäppt i gruppen...

Emma mår kass fortfarande.
Utan viss medicin så kommer hon inte ens upp ur sängen...
Men helt underbart stor börjar hon bli.

Jag börjar få lite pappa-nojja har jag märkt.
Jag vill ha klart med allt, NU!!!
Barnvagnen är nu beställd, och det känns bra.
Men när vi var och kikade på vagn, så upptäckte jag ännu fler saker som vi behöver.
Babywatch, nappflaskor, barnbestik, barntallrikar, tripp-trapp-trullstol, gå-stol, radiostyrda bilar och ett helt nytt tv-spel. Min kära fästmö envisas med att vi inte behöver hälften av sakerna. Ännu...

Igår såg jag ett urtidsmonster på jobbet.
Den var gigantisk!!!

Den här är typ i naturlig storlek...
Varför är man så fascinerad i det man är rädd för? Och varför har jag kvar en bild på en äcklig spindel i min mobil???

En sak som jag märkt med mig själv, är att jag har fått fantastiskt dåligt tålamod.
Jag blir lättirriterad för ingenting. Men mest av allt retar jag mig på alla idioter på ICA MAXIs parkeringsplats. De verkat tro att man kan gå hur lugnt som helst med ungdomsrullatorn framför sig. Jag blir rätt och slätt förbannad på dessa idioter.
Se er för när ni korsar parkeringsplatsen, och gå för f...n inte mitt i vägen. Jag lovar... Jag har en stor bil... Säger inget mer ...