Kanske är det hjärnvärdet?

Emma:

Jag skriver inte så mycket när jag mår dåligt. Men det gör jag fortfarande, mår dåligt alltså. Jag brukar ha det ganska lugnt på förmiddagarna, men framåt ett-tiden kör det igång och jag börjar kräkas. Igår hade jag en riktigt dålig dag och spydde nästan två gånger i timman. Tröttsamt. Det enda som gör att jag kan stå ut är det enfaldiga hoppet om att "imorgon, imorgon så kommer det bli bättre". Skrattretande. Något annat som gör allt så mycket uthärdligare är bebisens sparkar och livstecken därinne. Eftersom moderkakan ligger i framvägg känns det fortfarande inte så jättemycket, men det är ingen tvivel om när någon lever rövare därinne i magen.

Eftersom jag inte har någon ork händer det inte så mycket varken i gamla eller nya lägenheten. Men det är väl bara att acceptera, jag är ju faktiskt sjukskriven - det är inte meningen att jag ska orka med att göra en massa saker. Då skulle jag ju lika gärna kunna jobba.

Imorgon och på fredag går förhoppningsvis sista flyttlasset. Vore skönt att ha flytta in ordentligt med alla grejer innan helgen. Det är jobbigt att ha hälften av alla grejer i gamla lägenheten, det är alltid något man behöver som inte finns här...

Imorgon ska jag dessutom till barnmorskan, de glömde ta blodprov sist jag var inne, så nu måste jag åka in bara för att ta blodprov. Irriterande. Förhoppningsvis kan blodprovet ge svar på varför jag mår så dåligt så jag kan kan få en mirakelkur mot det, och må bra för resten av livet! Kanske är det järnvärdet, eller hjärnvärdet som något pucko på gravidforumet hade stavat det. Hon skrev att hon hade lågt hjärnvärde. Jag kan bara hålla med.