Emma:
16.01 går tåget. Alva är eld och lågor över att vi ska åka tåg och hälsa på farmor och farfar, fastrar och kusiner. För en gångs skull våndas jag inte heller över själva resan, nu när vi lämnar bilen hemma. Med en bebis som lätt blir uttråkad och som äter varannan timme, en sambo med stort kaffebehov och överaktiv blåsa och en 2,5-åring som det börjar krypa i benen på efter en kvart, insåg vi att en 6-timmars resa lätt skulle kunna bli åtta, nio timmar lång. Inte okej. På tåget kan Alva springa av sig lite, vi kan koppla in surfplattan så den får ström, så hon kan titta på film utan att vi behöver hushålla med batteritid, Olle kan äta precis när han vill utan att vi behöver stanna och Bengt har fri tillgång till toaletten. En annan lösning hade väl varit att åka när barnen sover, på natten, men Olle har man inga garantier för att han sover, och han behöver fortfarande äta varannan, var tredje timma även nattetid. Dessutom är det lite läskigt att köra på natten, med allt vilt och när det bara är Bengt som har körkort ligger det ganska mycket på honom. Nä, det är ju ingen tvekan om att tåg är den bästa lösningen för själva resan. Sedan blir det ju lite problem när vi kommer upp till Karlstad. Förhoppningsvis kan vi lösa det mesta med att hyra bilbarnstol, eventuellt bil eller åka kollektivt...
Lilla Alva har fått ett otäckt bett på kinden - hela kinden har svullnat upp och även ögat är lite svullet. 1177 tror att det är ett myggbett, liksom VC. Det ser lite läskigt ut, men hon verkar inte ha några besvär av det, så det är nog ingen fara. Det verkar inte ha svullnat upp mer under natten, så det blir ju inte värre i alla fall. Olle däremot är helt prickfri, sista vätskefyllda blåsan försvann i fredags, så nu är han bara full av fula sårskorpor, även om dem också håller på att försvinna. Skönt att ha vattkopporna avklarade! Det är väl inget jag aktivt söker upp, som vissa föräldrar gör, men såhär med facit i hand är jag glad att det blev när det blev och att det blev så pass lindrigt (för Alva åtminstone). Olle hade väl mer besvär av sina prickar, det kliade ganska mycket och prickarna kom väldigt utdraget. Däremot hade han knappt någon feber. Nu är det över och sommaren ligger framför oss. Förhoppningsvis kan vi hålla oss sjukdomsfria en period framöver...
Nu ska jag packa och städa, stimma och stressa, och oroa mig för att jag kommer glömma något som är jätteviktigt här hemma...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar